Skolan har länge varit en av Finlands styrkor och en hörnsten i vårt lands framgång. Kvalitativ småbarnspedagogik och grundläggande utbildning är också det bästa sättet att skapa så goda förutsättningar inför framtiden som möjligt för alla barn och unga. Finland toppade länge många internationella jämförelser gällande utbildning, till exempel Pisa-undersökningen. Tyvärr har trenden de senaste åren gått åt motsatt håll. Inlärningsresultaten och läskunskaperna har försämrats tydligt. Bland annat därför beslöt regeringen i maj att öka minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen med tre årsveckotimmar.
I årskurs 1–2 utökas undervisningen i både modersmål och litteratur samt matematik med en årsveckotimme, och i årskurs 3–6 utökas undervisningen i modersmål med en årsveckotimme. Timmarna ökas utan att läroplanen utvidgas, vilket betyder mer tid för att uppnå målen i den nuvarande läroplanen. Med hjälp av den här ökningen ska alla barn och unga ges bättre möjligheter att lära sig läsa, skriva och räkna. Det här ger i sin tur bättre förutsättningar för fortsatta studier och det framtida arbetslivet.
Inför riksdagsvalet diskuterades den grundläggande utbildningen, det vill säga grundskolan flitigt i offentligheten. För egen del förde jag också många diskussioner med både lärare och med personal inom elev- och studerandevården. Ett av de största önskemålen från lärarkåren var att lärarna skulle få ha arbetsro och få fokusera mera på sin grunduppgift, det vill säga att undervisa. Och mindre på administration och dokumentation. Det är också tydligt att den nuvarande läroplanen inte har upplevts som lyckad. Baserat på detta tydliga budskap vill regeringen inte utvidga läroplanen, utan garantera arbetsro för lärarna i skolorna. Dessutom satsar regeringen permanent 200 miljoner euro i extra finansiering för grundskolan. Detta är en mycket betydande ökning i ett läge där den offentliga ekonomin annars anpassas med 9 miljarder euro.
Regeringen kommer också att förnya det så kallade tre stegs stödet i skolorna, för att trygga tillräckligt stöd för varje elev. Det är mycket viktigt att de elever som behöver stöd får det enligt sina egna individuella behov, som kan vara mycket olika. Samtidigt är målet att minska lärarnas administrativa börda.
En annan positiv nyhet är att riksdagen nyligen beslöt att göra det så kallade stora språkprovet avgiftsfritt. Det stora språkprovet heter officiellt språkexamen för statsförvaltningen som påvisar utmärkta kunskaper i finska eller svenska. Kravet på att avlägga en separat, kostsam examen har försatt finskspråkiga och svenskspråkiga i en ojämlik situation. Avgiftsfriheten är en förbättring som SFP länge har jobbat för. Det hjälper svenskspråkiga och andra som har fått sin utbildning på svenska att söka anställning vid statliga myndigheter. Det här är i sin tur viktigt för att våra myndigheter ska kunna erbjuda service på svenska också i fortsättningen.
Otto Andersson
Skribenten är östnyländsk riksdagsledamot (SFP) och ordförande för Svenska riksdagsgruppen
Borgåbladet 5.7.2024