För några veckor sedan, den 24 februari, hade det gått tre år sedan Ryssland inledde sitt brutala anfallskrig i Ukraina. I över tre års tid har förstörelse och lidande varit en del av vardagen för Ukrainas folk. Det har blivit klart att Ryssland inte skyr några som helst medel. Folkrätten och den humanitära rätten har för länge sedan fått ge vika för sexuellt våld, brutaliteter mot barn och civila samt andra hänsynslösa krigsbrott. Samtidigt har Ukraina och ukrainarna kämpat mycket tappert för sin frihet. Slava Ukraini!
Det är viktigt att minnas att Ukrainas frihetskamp förutom landets självständighet också handlar om hela Europas säkerhet, mänskliga rättigheter och demokratin.
Samtidigt som Ukraina fortsätter sin tappra kamp har vi också tyvärr fått bevittna en helomvändning i USA:s inställning till båda Ukraina och Ryssland. Vi har fått höra obegripliga utspel från USA:s president Donald Trump som bland annat påstått att kriget skulle vara Ukrainas fel. Förra veckans scener som utspelar sig i realtid från Vita huset i Washington DC var bisarra, i den grad att man inte vill tro att det är sant. Trump och vicepresident J.D.Vance läxade på ett skamligt sätt upp Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i direktsändning.
Republikens president Alexander Stubb kommenterade mycket riktigt att den enda som vann på händelserna i Vita huset var Putin i Ryssland.
För några dagar sedan kom uppgiften att USA avbryter sitt stöd till Ukraina. Det är en ytterst allvarlig nyhet.
I denna svåra situation bör Europa gemensamt stöda Ukraina. Europas budskap bör vara tydligt. Fred i Ukraina kan inte uppnås utan Ukraina. Fred i Europa kan inte byggas utan Europa. Samtidigt är det nödvändigt att Finland och hela Europa fortsätter ge Ukraina både ekonomiskt stöd och vapenstöd tills fred kan uppnås. Och här måste Europa visa stor beslutsamhet. Det finns ingen tid att spilla. Kostnaden för att stödja Ukraina, hur stor den än kan verka, bleknar i jämförelse med de kostnader och det lidande som skulle följa om vi vände Ukraina ryggen.
Det är positivt att Storbritanniens premiärminister Kier Starmer och Frankrikes Emmanuel Macron nu de senaste veckorna tagit ett betydligt aktivare grepp kring stödet till Ukraina. Det verkar också som att Tysklands blivande förbundskansler Merz, till skillnad från den nuvarande, vill ta en aktiv roll.
Här hemma i Finland är alla politiska partier i riksdagen helt eniga om att stödet till Ukraina kraftigt måste fortsätta. Trots alla våra inrikespolitiska meningsskiljaktigheter och debatter, så är vi överlag över partigränserna eniga då det kommer till utrikes- och säkerhetspolitiken. Alla riksdagspartier är också överens att det är helt nödvändigt att fortsätta förstärka vårt eget försvar i Finland. Hotet från Ryssland försvinner inte någonstans. Denna enighet är ytterst värdefullt och ingen självklarhet när vi jämför oss med många andra länder.
Otto Andersson
Skribenten är östnyländsk riksdagsledamot (SFP), Svenska riksdagsgruppens ordförande och medlem i försvarsutskottet
Borgåbladet 7.3.2025