Det är alltid en speciell känsla under en valafton. Oberoende om man själv är uppställd som kandidat eller inte. Nervositet och förväntan. Glädje och besvikelse. Det svenska riksdagsvalet som gick av stapeln för knappa två veckor sedan var inte ett undantag. Undertecknad fick i SFP:s delegation delta i SFP:s två svenska systerpartiers d.v.s. Centerpartiets och Liberalernas nationella valvakor i Stockholm.

Stämningen på valvakorna före valresultatet kan närmast beskrivas som olidligt spännande. Det antogs redan på förhand att valresultatet kommer att bli mycket jämnt. Lite före kl. 20 på kvällen kom sedan SVT:s prognos. Det som alla förberett sig för blev sant – det blir mycket svårt att bilda en ny regering. Samtidigt gjorde Centerpartiet sitt bästa valresultat på 30 år. Det var vi alla förstås glada över. Ändå verkade känslan på de flesta partiers valvakor vara ganska avvaktande. Många verkade fundera på samma fråga. Hur ska partierna lyckas vaska fram en ny regering för Sverige? Nu två veckor senare är situationen fortfarande lika spännande. Vem ska bilda regering och med vem?

Varför är läget så oklart och svårt? Den svenska rikspolitiken har länge gått ut på s.k. blockpolitik där partierna grupperar sig enligt politisk färg och ideologi i två block. Det ena blocket består i dagens läge av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det andra blocket, den s.k. Alliansen består av de borgerliga partierna Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Lite förenklat sagt kan man säga att de senaste åren har någondera av de två blocken varit i makten och den andra i opposition. Socialdemokraterna regerade också länge helt ensamma. Nu efter riksdagsvalet är situationen helt låst mellan blocken. Ingendera har majoritet i riksdagen.

Saken blir inte lättare av populistpartiet Sverigedemokraternas resultat. Det är nu i det som man i Sverige kallar vågmästarställning d.v.s. de kan i en omröstning i riksdagen avgöra till förmån åt endera blocket. Alla övriga partier har dock innan riksdagsvalet gjort det klart att man inte kommer att samarbeta med Sverigedemokraterna.

För oss i Finland kan situationen som uppstått i Sverige te sig som märklig. Vi har en tradition av att de flesta partierna varit färdiga att samarbeta med varandra. Som en följd av detta har många partier i dagens läge suttit tillsammans med varandra i någon regering. Innehållet i regeringsprogrammet har varit avgörande. Man har diskuterat sig fram till en kompromiss. I gott och ont.

För visst har den svenska blockpolitiken också haft sina fördelar. Väljaren som röstar på ett visst parti har kunnat lita på att, ifall det egna partiet sitter i regeringen så är regeringspolitiken ganska långt enligt det egna partiets linje. Så har ju fallet inte alltid varit i Finland med politiskt ganska brokiga regeringar. Den andra fördelen är att en blockregering också internt kan vara mer handlingskraftig. Ifall man politiskt står varandra nära, kan det vara lättare att få regeringens målsättningar förverkligade. Det mest märkliga med den svenska blockpolitiken är ändå att svenska politiker så länge varit mot tanken att samarbeta mellan blocken.

Det kommer att bli oerhört spännande att se hur de svenska politikerna kommer att lösa situationen. Spricker blockpolitiken? Eller bryter något parti sitt vallöfte och samarbetar med Sverigedemokraterna? Det sista, men inte uteslutna alternativt är att det blir nyval i Sverige.

Otto Andersson

Kolumn 20.9.2018

ottoandersson.fi